GNISTAN SOM TÄNDE EN VÄRLDSBRAND
GNISTAN SOM TÄNDE EN VÄRLDSBRAND
Dominoeffekten
Med krigsförklaringen den 28 juli tänkte sig Österrike-Ungern ett relativt kort krig med grannen Serbien. Istället blev krigsförklaringen som en gnista som kom att tända en världsbrand där alla stormakter i Europa blev indragna. Man kan se det likt en dominoeffekt där en bricka fäller den andra efter sig.
Svarta Veckan
Under bara en vecka urartade konflikten på Balkan till att bli ett världskrig. På grund av de hemska och dystra omständigheter som uppstod kallades perioden för den svarta veckan. Det var en kedjereaktion av händelser som pågick under svarta veckan. I sin tur ledde det till ett fullskaligt krig och skulle resultera i miljontals dödsoffer. Beroende av de komplexa allianssystemen mellan Europas länder tvingades man nu in i ett nytt krig.
Rysslands garanti till Serbien
Sedan tidigare hade Ryssland bestämt sig för att garantera Serbiens självständighet om en konflikt skulle bryta ut. Serbiska nationen låg inom Rysslands intressesfär och man delade dessutom den ortodoxa kristna tron. När Österrike-Ungern förklarade krig med Serbien bad den serbiska regeringen om hjälp från Tsaren i Ryssland, Nikolaj II. Som lovat började nu Rysslands trupper mobiliseras, vilket innebär att man började förberera för krig.
Ultimatum till Ryssland
Italien förklarar sig neutrala
Enligt den allians man kommit överens om sedan tidigare hade Italien slutit sig till Tyskland och Österrike-Ungern. Men när nu en konflikt väl urartade valde Italien att inte hålla sitt löfte till sina bundsförvanter utan förklarade sig istället neutrala. Till Tyskland och Österrike-Ungerns stora förtvivlan stod plötsligt de två centralmakterna ensamma. Italiens neutralitetsförklaring tillkännagsvs på samma dag som Tyskland krigsförklaring med Ryssland, den 1 augusti. Men alla länder skulle inte välja samma väg som Italien. Fler länder kom att involveras i konflikten.Frankrike, Belgien och Storbritannien blir indragna i konflikten
Antalet inblandade i konflikten kunde ha stannat där, men efter Tysklands krigsförklaring på Ryssland började i sin tur Frankrike att mobilisera sin krigsmakt. Frankrike och Ryssland hade ju sedan tidigare slutit en allians om att strida på samma sida vid ett eventuellt krig. Återigen skickade Tyskland ett ultimatum om att sluta sin mobilisering, den här gången till Frankrike. Men på ett liknande sätt som Ryssland fortsatte man i Frankrike att förberereda för ett krig. Därför kom Tyskland då att förklara krig på Frankrike. Datumet var då den 3 augusti 1914.
Tyskland stod nu i krig på två fronter. Ryssarna i öst och fransmännen i väst. För att undvika ett långvarigt tvåfrontskrig planerade den tyska krigsmakten att snabbt slå ut Frankrikes försvar och besegra fienden genom att inta Paris. För att kringgå den starka franska defensiven kom man på planen att tåga in i Frankrike genom att avancera via grannlandet Belgien. En sådan attack skulle överraska motståndaren och tvinga Frankrike att kapitulera. Belgiens regering valde dock att avböja ett sådant avtal med Tyskland och utropade sin neutralitet.
Tyskland valde då att militärt invadera Belgien och fullfölja sin överraskningsplan. Storbritannien hade till sin början valt att inte ingripa i konflikten, men när Tyskland nu angripit sig på neutrala Belgien fanns inte längre någon återvändo. Den 4 augusti beslöt sig den brittiska regeringen för att ansluta i konflikten på Ententens sida. Man förklarade då krig på Tyskland och den svarta veckan var fullbordad.