HISTORIA PÅ HÖGSTADIET

Det centrala innehållet

På Högstadiet läser vi ämnet Historia. I Historia ingår många arbetsområden som vi arbetar med i kronologisk ordning.  "De första högkulturerna" och "Antiken".  "Den europeiska kolonisationen och slavhandeln", "Revolutionernas Tid" och "Första Världskriget". "Mellankrigstiden", "Andra Världskriget", "Förintelsen" och "Efterkrigstiden".

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

• Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess be­ty­delse för vår egen tid.
• Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för männi­skor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950

• Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av de­mo­krati och diktatur.
• De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folk­för­driv­ningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kri­ti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika ak­tö­rer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bild­andet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i värl­den efter det kalla krigets slut.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kriti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och på­verka våra föreställningar om framtiden.